Högakusten område
Så fungerar det

Vad är ett världsarv

Ett världsarv är en plats, ett objekt eller ett område som på ett unikt sätt vittnar om jordens eller människans historia.

 

1972 tog Unesco fram ett verktyg, en konvention, för att kunna utnämna världsarv. Unesco är FN:s organisation för samarbete mellan länderna inom utbildning, vetenskap, kultur och information. Världsarvskonventionen heter också Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv. Den är ett instrument som ställer krav på de nationer som undertecknat den att skydda och bevara de kultur- och naturarv som finns inom landets gränser. År 2014 finns 10007 världsarv i världen. Det finns tre olika typer av världsarv: kulturvärldsarv, naturvärldsarv och världsarv som är en blandning av båda.

Korall_pyr2

Kultur- möter naturarv. Egyptens pyramider och det stora barriärrevet. Foto: pyramider av Witr och rev av Peter Niesen – Shutterstock.com

 

”Vårt natur- och kulturarv är nedärvt från förr, vad vi lever med idag, och vad vi bevarar för framtida generationer.” - Unesco 

 

Alla länder som skrivit under Unescos konvention för skyddande av världens kultur- och naturarv kan nominera objekt i sina egna länder till att bli världsarv. Det är hittills 190 länder som undertecknat konventionen. Nomineringar till världsarvslistan kan göras av länder som skrivit under konventionen och länderna kan bara föreslå objekt i sitt eget land. Världsarvskommittén tar sedan hjälp av specialister på IUCN och ICOMOS. Utifrån deras utlåtande utser sedan världsarvskommittén nya världsarv en gång per år. Världsarvskommittén består av 21 medlemmar från olika länder. Ett urval av kriterierna för objekten att uppfylla för att ha möjlighet att tas upp på listan över världsarv:

  • Vara en enastående representant för ett eller flera viktiga steg i människans utveckling.
  • Innehålla fantastiska naturfenomen i ojämförligt vackra naturområden och estetiskt värde.
  • Vara enastående exempel som representerar viktiga steg i jordens historia.

Hot mot världsarven

Ett världsarv som på något sätt blir förstört eller inte längre uppfyller kriterierna kan tas bort från världsarvslistan. Men fram till denna dag är det endast två världsarv som strukits från listan: Arabiska Oryxreservatet samt Elbes dalgång vid Dresden. Världsarvskommittén har gjort en särskild lista för de objekt som är världsarv men riskerar att förstöras av krig, naturkatastrofer eller människans påverkan på miljön. Dessa världsarv kan få ekonomiskt stöd från världsarvsfonden. År 2014 finns 45 objekt på listan över hotade världsarv. De flesta av dessa ligger i Afrika. En stor utmaning för världsarvskommittén är att utjämna den stora snedfördelning vad det gäller den geografiska spridningen av världsarven, där Europa är klart överrepresenterat. Även mellan kultur- och naturarv finns stora skillnader, där kulturarv är i kraftig majoritet.

karta_rev

Geografisk fördelning av världsarv.

 

Det krävs också att alla parter fortsatt jobbar med att förverkliga världsarvskonventionens uppdrag att stärka uppskattningen och respekten för kultur- och naturarven hos bl.a. sina egna medborgare genom olika utbildnings- och informationsinsatser. I många världsarv vill man även jobba vidare med frågan hur världsarven kan vara en resurs för en hållbar utveckling av områden. Man har insett att tryggandet av världsarvens värden kräver lokalt stöd, engagemang och samarbete mellan olika aktörer. En hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling av områden måste kunna gå hand i hand med att värna och visa världsarvsvärdena.

Gränsöverskridande världsarv

Bara 31 av de 10007 världsarven är gränsöverskridande, ligger alltså i två eller flera länder. Exempel på sådana världsarv är vårt eget världsarv Höga Kusten/Kvarkens skärgård som delas av Sverige och Finland, Struves meridianbåge som sträcker sig genom tio länder, världsarvet Vadehavet som ligger i Tyskland, Nederländerna och Danmark. Det kända världsarvet Viktoriafallen  delas av de afrikanska länderna Zimbabwe och Zambia.

HK_kvarken

Höga Kusten och Kvarkens skärgård, ett gränsöverskridande världsarv. Foto: Tuija Warén

 

Även världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård är ett gränsöverskridande världsarv som delas av Sverige och Finland. Höga Kusten blev utnämnt som världsarv år 2000 på grund av världens största landhöjning, som har ägt rum i området sedan den senaste istiden. Här kan man se tydliga spår av isens framfart och landhöjningens effekt på landskapet. Här finns kalottberg, klapperstensfält och avsnörda havsvikar. 

UNESCO
United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. FN:s organ för utbildnings-, forsknings-, och kulturfrågor.

IUCN
International Union for Conservation of Nature. Internationella naturvårdsunionen fungerar bland annat som rådgivare till Unesco när det rör naturarv.

ICOMOS
International Council on Monuments and Sites. Internationella rådet för monument och kulturhistoriska platser fungerar även de som rådgivare till UNESCO, men då när det rör kulturarv.

Svenska Världsarv

Naturarv
Höga Kusten/Kvarkens skärgård

Kulturarv
Hällristningsområdet i Tanum, Bohuslän
Birka och Hovgården, Uppland
Hansestaden Visby, Gotland
Engelsbergs bruk, Västmanland
Gammelstads kyrkstad, Norrbotten
Drottningholms slott, Uppland
Örlogstaden Karlskrona, Blekinge
Varbergs radiostation i Grimeton, Halland
Skogskyrkogården, Stockholm
Södra Ölands odlingslandskap, Öland
Falun och Kopparbergslagen, Falun
Struves meridianbåge, Norrbotten
Hälsingegårdarna, Hälsingland

Natur- och kulturarv
Laponia i Lappland

Världsarvet Höga Kusten
och Kvarkens skärgård

Länkar